Mastersexamensarbete i etnologi, 30 hp, VT 2014Inom programmet Kulturarv och modernitet,materiellt och immateriellt under 1000 år,Göteborgs universitet.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet !2014:46.

Retro lockar och nostalgi skapas av existentiella och/eller estetiska skäl med omfattande och varierande betydelser för olika aktörer. Människors minnen och sinnen kan knytas an till folkparken Tyrolens dansbana och musikverksamhet. Dansbanan och musiken fungerar som minnesbärare, de är exempel på hur materiellt och Immateriellt kulturarv samverkar och genererar upplevelser av nostalgi. Att samla och dokumentera kulturarv är avgörande för nostalgins och retrons betydelser för människor, ett exempel är den mobila museivagnen "Tyrolen på hjul". Samtida individuella och kollektiva berättelser om det nära förflutna liksom begreppen nostalgi och retro kan användas inom arkeologin för att förstå vad det innebär att vara människa..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen Kulturvård, Bygghantverk, 22,5 hp, 2014.

Uppsatsen ämnar undersöka processen kring skapandet av ett kulturarv, detta görs utifrån analys av föreningen Svenska Ungdomsringen för Bygdekulturs tidning Hembygden. Uppsatsen undersöker i huvudsak hur folkdansen beskrivs i Hembygden. Det görs med utgångspunkt i Stefan Bohmans modell över hur kulturarv skapas samt med nationalistiska tankegångar som nationalismens Janusansikte. Slutsatsen visar att föreningen med sin verksamhet försökte skapa ett kulturarv av folkdans..

Begreppet "digitalt kulturarv" har två betydelser: dels digitaliserat fysiskt kulturarv, till exempel digitala kopior av föremål, dels det kulturarv som består av företeelser som skapats digitalt och därmed inte har någon fysisk motsvarighet. Det är det senare området, föremål som i sin ursprungsform är digitala, som denna uppsats fokuserar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka om digitala kulturföremål kan räknas som en del av museernas uppdrag, samt hur museer i så fall kan samla in, bevara och visa dessa föremål.Digitalt material bygger inte på att föremålen har en fysisk form, och de ställs därför ofta i motsats till de materiella föremål som museer samlar in och bevarar. Däremot utesluter ingen av de museidefinitioner som undersöks i uppsatsen att museer även hanterar Immateriellt kulturarv. Om museet dessutom inte fokuserar på föremålen i sig utan på föremålens betydelser och sammanhang, vilket många menar, så spelar det mindre roll om det som förmedlar betydelsen eller sammanhanget har fysisk form eller ej.Bland andra Unesco har också poängterat att det är viktigt att digitalt kulturarv bevaras.

UnderdennastudieharmittsyftevaritattsehurenkulturarvsproduktionskullepåverkasubkulturenStraightEdge,urbådepositivochnegativsynvinkel.StraightEdgeärensubkultursomföddesurenmotreaktionpåpunkensdestruktivaideal.DenärendelavHardcore-­?scenen(HC-­?scenen)ochärbaseradpågrundvärderingenomattavstådroger,alkoholochtobakförrestenavlivet.GenomatttauppfrågorombevarandeochförvaltningavsubkulturenhoppadesjagpåattsXe(StraightEdge)skullekunnablibetraktadurettnyttperspektivdärkulturarvsfrågorkundefåståicentrum.Engenomgåendemetodunderstudienharvaritattgenyanamnåtföreteelserinomsubkulturensomannarsharbetraktatssomvardagliga.AttbenämnaspelningarsomritualerochX:etpådeltagarnashändersomsymbolerhargettmigenchanstilldjupareanalysochnyagrepppåsubkulturen.Underintervjuernamedminainformanterharfråganangåendeinkluderingochexkluderingkommituppochdessatvåbegreppharfåtttastordelavminuppsats.Atthittaenbalansmellanattvarainkluderandeellerexkluderandeverkarvaraettproblemsubkulturentampasmedochminuppsatsharförsöktattbehandladekonsekvensersomkanpåverkasubkulturen,bådepositivaochnegativa.Inkluderingbidrartillenöppensubkultursomkanfåchansenattväxa,medanenexkluderandesubkulturbevararautencitetensomärviktigförattbehålladegrundvärderingarsomsXeäruppbyggdpå.Slutligenharocksåenjämförelsemellansubkulturenochettbefästvärldsarvgjortsförattbreddasynenpåvadettkulturarvkanvara.Därdiskuteraskulturarvsproduktionenskonsekvenserochhursubkulturenkanbådegynnasochhotasavensådanprocess..

Abstract: Uppsatsens problematik grundas i ett ökat nyttjande av kulturarv som resurs inom turismbranschen där kulturarv används för att skapa attraktiva besöksmål. Kulturarvet omvandlas till en handelsvara vilket kan få konsekvenser. Uppsatsen handlar både om en komplex urvalsprocess och intressanta aspekter kring hur besöksmålen väljer att skildra sitt kulturarv för att locka besökare samt hur kulturarvet påverkas av att det utvecklas till en kommersiell produkt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kulturarv används som resurs för att skapa attraktiva besöksmål på en destination. Genom att kulturarv används som resurs för att skapa attraktiva besöksmål anser vi att det sker ett aktivt urval kring kulturarv utifrån tre nivåer.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur kommersialisering av kulturarv används för att driva en turistdestination. Det har genomförts genom vår beskrivning av kommersialiseringsprocessen. Hur pass framgångsrik kommersialiseringsprocessen är avgör hur attraktiv och konkurrenskraftig destinationen blir på marknaden. Med hjälp av en fallstudie av Glasriket har vi exemplifierat hur kulturarv kan vara en resurs för att skapa en turistdestination.Ett kulturarv behöver förstärkas med de fem komponenterna: transporter, attraktioner, marknadsföring, information och service för att kunna bygga upp en turistdestination. De fem komponenterna och kulturarvet på en destination genomgår sedan kommersialiseringsprocesser för att tillgängliggöra turistdestinationen och dess kulturarv för turister.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:18StadsträdgårdarEtt försummat kulturarv.

Denna uppsats behandlar hur bevarandeaspekten av ett kulturarv kan beaktas i kommersialiseringsprocessen av detsamma, i turismsammanhang. Vi har i uppsatsen granskat hur aktörer med olika intresseområden inom turismbranschen resonerar kring bevarandeaspekten av ett kulturarv, för att på så vis kunna utläsa om och isåfall hur deras resonemang skiljer sig åt. Vi hoppas att med denna uppsats kunna bidra med nya idéer kring kulturarvsbevarande och dess relevans i turismsammanhang. I kommersialiseringen av ett kulturarv har vi sett att olika aktörer agerar utifrån sina egna intresseområden och att kulturarv främst brukas i ekonomiskt syfte. För att kunna skapa en balans mellan bevarandet och det kommersiella bruket av ett kulturarv, hävdar vi att de bevarande aspekterna måste lyftas fram, genom att se till de värden som är orsaken till att kulturarv kommersialiseras i första skedet.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:11Romers kulturarv i Göteborg-en landskapsdimension.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstå användandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet är att bidra till diskussionen om kulturarv i läro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildämnet. I uppsatsen diskuteras användningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument från 1969 och framåt, hur ett antal människor inom skolvärlden använder begreppet samt hur dessa människor menar att läroplansformuleringarna om kulturarv bör återspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet består förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter från kommunala hemsidor och Riksantikvarieämbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks användas synonymt med kultur, och det framgår att både intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv på ett osäkert sätt.

This master thesis aims to examine the methods of the conservation field and their visionabout maintenance and change, in terms of liturgical values. This is to be able todetermine if there is a need to develop the methods that the field of conservation has tosafeguard the intangible cultural heritage of the churches.This is mainly a literature review, focusing on different tutorials from the Swedish nationalheritage board, and different texts on liturgy aswell as Unesco's Convention for theSafeguarding of intagible Heritage (2003), ratified in Sweden in January 2011. A casestudy of the practical work has been carried out on three churches that have undergonechange. The application process and the results were important for this study.The conclusion is that the conservation field have ambitions to preserve the liturgicalvalues, but they do not have sufficiently developed methods to do so. Nevertheless, itappears that most cases of change in churches, increases the liturgical values..

This work is meant to show how memory can work within a smaller society when it comes to folklore and local history. What is remembered, how it is remembered and why it is remembered. Sprung from the older collections of folklore within the selected area - which is Glaskogen in western V?rmland - the purpose is to look at different types of memorizing and how it can work. The purpose is also to analyze some of the folklore from Glaskogen via narrative analyzing methods of Palmenfelt, Labov and Young, and also to understand Glaskogen from a cultural heritage perspective, looking at the valuation process and attitude towards the immaterial heritage.